Id-kapning innebär att någon köper varor eller tar krediter i ditt namn, eller att någon utger sig för att vara dig på internet. Hur kan du skydda dig mot id-kapning? ID-kapning, även kallat ID-stöld, innebär använda någon annans personliga uppgifter i syfte att begå ett brott.
Det kan handla om namn och personnummer, ID-handling, inloggningsinformation eller e-post. När kriminella kommer över dessa uppgifter kan de beställa prylar eller teckna avtal och abonnemang i någon annans namn.
En ID-kapning kan ske på flera olika sätt. Ett första steg för att kapa någons identitet är exempelvis att ta reda på det fullständiga personnumret, inklusive de fyra sista siffrorna, eller samordningsnumret för personer utan svenskt medborgarskap.
Denna information är i många fall inte särskilt svår att få tag på och kan enkelt hämtas på flera sidor på internet. Med personnumret kan kriminella sedan skapa falska ID-handlingar, för att exempelvis beställa varor till en adress som de själva väljer.
Kriminella kan även ta bank- och kreditlån, teckna avtal och abonnemang eller beställa nya kreditkort i någon annans namn. Ytterligare ett steg i identitetskapningar är att få tag på personens Bank-ID och fullständiga kredit- eller betalkortsuppgifter — vilket banar väg för fullständig kontroll över den drabbades bankkonton.
Förlorade eller stulna ID-handlingar, såsom pass, ID-kort eller körkort ska alltid förlustanmälas eller spärras för att inte riskera en ID-stöld. Ett förlorat körkort ska spärras hos Transportstyrelsen och om det är stulet anmälas till polisen.
Förlust av pass eller nationellt ID-kort ska alltid polisanmälas, andra handlingar gör du en förlustanmälan på hos den organisation som har utfärdat kortet. Spärra ID-kort gör du hos den som har utfärdat kortet. Upptäcker du att någon köper varor, tjänster eller tar krediter i ditt namn?
Får du fakturor på varor som du inte beställt? I så fall kan du misstänka att någon använder din identitet i bedrägliga syften. Ett annat tecken på att du blivit utsatt är om post slutar komma. Det finns många skräckexempel där ute på personer vars sociala mediekonton blivit kapade.
Ett exempel är Julia, vars sociala mediakonto kapades av sexsäljare. Hon upptäckte det när hon inte kunde logga in på sitt konto och hennes vänner hörde frågade om det verkligen var hon som skrivit till dom och erbjudit att sälja sex mot bitcoins.
Anledningen till att bedragare kapar Frågor och Svar mediakonton är att de vill lura offrets vänner på pengar. Genom att utge sig för att vara din syster så kommer du automatiskt ta ner garden när du läser meddelandet.
När sedan bedragare, via din systers profil, skickar meddelande om pengar så är vilseledandet ett faktum. Ofta skriver bedragaren att deras betaltjänster eller internetbank ligger nere och att det är någon slags kris. Om någon frågar efter pengar via sociala medier - kontakta dem på något annat sätt och bekräfta att det verkligen var personen i fråga som skickade meddelandet.