Vår andning formas av det tempo vi lever i, med olika nivåer av stress. När vi lever med ett låg-intensivt men konstant påslag av stress så påverkar det balansen i kroppen, vilket leder till många av de symptom och sjukdomar vi ser idag. Andningen är bland det första som reagerar på stress och olika känslor.
På samma sätt som andningen talar om hur vi mår kan vi också påverka hur vi mår via andningen. Du mår som du andas, men du andas också som du mår. Det kan vara genom ökad hjärtfrekvens, snabbare andning och frisättning av hormoner vilka höjer energinivån i kroppen.
Detta är en stressreaktion som driver kroppen att hantera den aktuella uppgiften. När stressen är över tar systemet för återhämning över och kroppen slappnar av och samlar nya krafter. När nervsystemet är i obalans kan stressreaktionen fortsätta vara aktiv och bli ohälsosam.
Stressen kan då visa sig som ihållande hög puls och andningsfrekvens, kalla händer och fötter, muskelspänningar, svårt att komma till ro och sömnbesvär. En utmaning med att komma i balans igen efter långvarig stress med försämrad återhämtningsförmåga är att det tar tid.
Genom att bli medveten om dessa fysiska reaktioner och förändringar som uppstår i kroppen i olika stressituationer blir det lättare att medvetet andningsträna och reglera dessa förändringar och hjälpa kroppen att läka och återhämta snabbare.
För att vi ska hitta tillbaka till grundinställningen där vår kropp är i vila behöver vi lära oss att:. De två huvudtyperna av försämrad andning är överandning och oregelbunden andning. Överandning innebär att andningen överstiger kroppens behov.
Oregelbunden andning innebär att man hostar, snörvlar, suckar, håller andan, tar stora andetag innan man pratar, harklar sig osv. En optimal andning motsvarar kroppens behov i varje givet ögonblick. En optimal andning i vila innebär cirka 6—12 andetag per minut.
Vi tar större och fler andetag än optimalt. Överandning är en låggradig, dold form av hyperventilering och det är sällan som man är medveten om att man andas för mycket. Andningsrytm mellan 22—30 andetag per minut räknas som kraftig överandning.
Snabba andetag högt uppe i bröstet. Munnen är ofta öppen och hållningen är framåtlutad. När vi andas genom munnen skjuter vi ofta hakan framåt och uppåt för att bibehålla öppna luftvägar. Bröstkorgen rörs uppåt vid inandning och muskler i nacke och axlar är aktiva, så att axlarna rör sig upp mot öronen när vi andas in.
Vi får då ofta muskelspänningar i axlar och nacke. Överandning eller hyperventilering leder till obalans mellan syre och koldioxid — vi får för mycket syre i kroppen samtidigt som vi gör oss av med för mycket koldioxid via utandningen.
För att vi ska kunna producera energi effektivt.