Deras uppgift är att frakta syre till cellernaoch koldioxid från dem till lungorna. En vuxen människa har cirka 5 liter blod. En kubikmillimeter blod innehåller omkring fem miljoner röda blodkroppar. Totalt har en vuxen människa omkring 25 biljoner röda blodkroppar.
En röd blodkropp innehåller cirka miljoner molekyler hemoglobin och varje hemoglobinmolekyl kan i sin tur binda upp till 4 syremolekyler O 2 [ 1 ]. En enda röd blodkropp kan alltså transportera cirka 1,2 miljarder syremolekyler. Nyproduktion av erytrocyter sker genom att bland annat njuren känner att den får för låg syrehalt.
Den producerar då hormonet erytropoetinsom signalerar till benmärgen att producera mer röda blodkroppar. De röda blodkropparna lever hos vuxna i cirka dagar, hos barn har de kortare livslängd. De lever till det att dess förråd av enzymer som upprätthåller membranets flexibilitet avtar.
De gamla cellerna fångas upp och bryts ner framför allt i mjältenmen även i levernav fagocyter. De nedbrutna delarna återanvänds till stor del. Järnet fraktas till benmärgen för nyproduktion, och proteinerna byggs in i nya protein i levern eller filtreras ut i urinen och avlägsnas ur kroppen.
De röda blodkropparna som finns kvar när man avlidit klumpar ihop sig och lägger sig på botten av kroppen, i kärlen. Man kan ofta se tydliga streck på huden där blodkropparna lagt sig. De röda blodkropparna är platta och inåtbuktande från båda sidor bikonkava.
De är små i jämförelse med andra celler 7—8 mikrometer i diameter. Deras speciella form gör att syretransporten och gasutbytet gynnas eftersom det ger cellerna en stor sammanlagd yta där gaser kan diffundera in och ut över cellmembranet. Formen gör dem också väldigt flexibla vilket underlättar passagen genom de minsta blodkärlen, kapillärernadå de ofta lägger sig som tallrikar mot varandra på långa led för snabbare transport i kärlen.
Däggdjurs röda blodkroppar innehåller varken cellkärnaribosomer eller mitokondrier vilket ger mer plats för hemoglobin. I och med detta kan inte syret som de bär förbrukas av dem själva. De röda blodkropparna får istället enbart energi genom anaerobsyrefri, förbränning.
Bristen på cellkärna och gener gör även att de inte kan reproducera sig, eller reparera sig. Reproduktionen sker i benmärgen av stamcelleri en process kallad hematopoesen. Det är först när cellkärnan avlägsnats som blodkropparna blir tillräckligt flexibla för att lämna benmärgen i märkbar utsträckning.