Efter att byta däck och bromsbelägg så är kedjan bland det allra vanligaste att behöva byta på en cykel som gått långt eller stått stilla länge. Det är ett enkelt och billigt ingrepp när man skaffat det enda specialverktyg som krävs — kedjebrytaren.
Vanliga kedjor är billiga att skaffa och det är bättre att byta lite oftare än att vänta till det är för sent och andra dyrare och mer svårbytta delar hunnit slitas. I princip händer inget av ålder förutom rost som clas ohlson cykel hållare ned en dåligt smord kedja.
När rosten hunnit angripa kommer kedjan att slitas betydligt snabbare när den sedan används, även om den smörjs. Slitage drabbar alla kedjor oavsett om de hålls smorda eller ej. En kedja består av i storleksordningen länkar där varje länk består av ett kedjestift som själva kedjelänkarna roterar kring.
Att länkarna roterar kring stiftet sliter på båda delarna varje varv och till slut bildas ett litet litet glapp. Detta är i princip omöjligt att se men det går att mäta med en slitagemätare eller tumstock om man mäter över många länkar.
Slitaget glappet gör att varje länk blir pyttelite längre vilket syns när man håller den gamla kedjan bredvid en ny och ser att totallängden skiljer sig betydligt. När jag kört en kedja väldigt långt för långt så kan den vara en länk längre än den nya trots samma antal länkar.
Kedjeförlängning gör att kedjan inte längre passar perfekt i de främre och bakre kedjedreven. Det leder till att dessa delar börjar slitas för att passa mot den längre kedjan och detta vill man undvika då det är ett större ingrepp att byta kedjedreven istället för att bara byta kedjan.
Har denna slitning gått långt så går det att se på kransarna att de istället för att vara symmetriska börjar likna hajfenor. På cyklar med utanpåliggande växlar brukar det gå att se skillnad på de växlar som används oftast jämfört med de som används sällan.
Går slitaget riktigt långt börjar kedjan kugga över när den belastas hårt. Så om man vill mäta slitaget på en kedja med tumstock kan man mäta centrum-centrum på kedjenitarna över ex 10 länkar som då skall vara ,4 mm. Det som skiljer kedjorna beroende på antalet drev de är gjorda för är deras externa bredd.
De är som bredast vid niten som håller samman sidoplattorna. Den bredden kan variera från ex 7,3 mm för en kedja för 7-delade kassetter ner till 5,5 mm för delade kassetter. Eftersom den interna bredden är samma kan ex en kedja för delad kassett i teorin användas på en 7-delad kassett även om det vore att kasta pengar i sjön.
Problemet som dyker upp är dock att en såpass smal kedja kan trilla ned mellan dreven och fastna på en 7-delad kassett. Valet av ny kedja är oftast väldigt enkelt. Längden på varje länk i kedjan är samma för alla cykelkedjor, men bredden skiljer.
Bredast kedjor används på enkelväxlade cyklar eller de med navväxel sett från kedjans perspektiv är det ju samma sak. För cyklar med utanpåliggande växlar så används smalare kedjor. Desto fler drev på bakhjulet desto smalare kedja, delvis helt enkelt för att kedjan ska få plats och delvis för att spara vikt.