Svenskar röstar inte längre utifrån klasstillhörighet utan utifrån sina åsikter. Den utvecklingen tycks ha gynnat Sverigedemokraterna. De som röstar på SD misstror politiker mer, vill minska invandringen, är mer oroliga för sin säkerhet och mer främlingsfientliga än andra hur många procent har sd 2017.
Under talet har Sverigedemokraterna gått från att vara en perifer extremgrupp, med 0,4 procent av rösterna i års riksdagsval, till att få 17,5 procent av rösterna Det är en väldigt stor förändring av det politiska landskapet i Sverige. Sverigedemokraterna är ett parti som tillfört en ny ideologi i riksdagen — nationalismen — och som har brutit den tidigare så starka socioekonomiska höger-vänsterskalan som har dominerat i svensk politik.
Sverige var länge ett undantag — här tycktes inget högerradikalt parti få fäste bland väljarna. Ute i resten av världen såg det annorlunda ut. Efter att Nationella Fronten i Frankrike fick 11 procent i Europaparlamentsvalet fick högerradikala partier valframgångar i land efter land.
En som studerat denna utveckling under lång tid är Jens Rydgrenprofessor i sociologi vid Stockholms universitet. Den viktigaste är kanske att det i början av talet inte fanns något högerradikalt parti som uppfattades som legitimt att rösta på.
Sverigedemokraterna var alltför starkt ihopkopplade med den på talet starka vitmaktrörelsen och organisationen Bevara Sverige Svenskt, för att vara ett alternativ för de flesta väljare. Han tillägger att SD inte var ett populistiskt parti vid den tiden. Han anser att de huvudsakligen inte är det nu heller.
En annan förklaring är att klassröstande var mycket vanligare i Sverige än i många andra länder. Socialdemokratin var stark och det fanns en hög fackanslutning. På nästan alla arbetsplatser fanns ett lokalt fackombud, som var en del av den politiska socialiseringen.
Nu har arbetarklassväljarna börjat röra sig även i Sverige, säger Rydgren. Henrik Oscarsson, som är professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet, har en liknande analys.
Sambanden mellan väljares socioekonomiska grupptillhörighet och partival är betydligt svagare i dag än för ett halvsekel sedan. Välfärdsmissnöje, flykting- och invandringsmotstånd, EU-skepsis, lågt förtroende för samhällsinstitutioner och samhällseliter har egentligen alltid kännetecknat SD-väljare, det såg vi redan Att män har större benägenhet att stödja SD beror till stor del på att kvinnor helt enkelt står längre till vänster, och har grönare och mer toleranta åsikter i frågor som rör migration och mångkultur.
Om man trots detta gör en socioekonomisk analys av SD-väljarna visar SOM-institutet vid Göteborgs universitet att SD har starkare stöd bland män än kvinnor och att partiet har sin starkaste förankring i arbetarklassen. SD har också starkare stöd bland personer med låg eller medellåg utbildning, medan stödet bland högutbildade är väsentligt svagare.
Läs även: Hur demokratier dör.