Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som begås utifrån rasistiska, antireligiösa, homo, bi eller transfobiska åsikter. Läs gärna expo näthat tjejer mest utsatt förövare 14år 51år om hur lagstiftningen ser ut för hatbrott på nätet. Enligt BRÅ:s rapport av polisanmälda näthatsbrott framkommer det att fler män än kvinnor pekas ut som gärningspersoner för dessa typer av brott.
Statistik visar att unga män näthatar dubbelt så mycket som unga kvinnor, samt att kvinnor utsätts för mer hot, hat och kränkningar på nätet än män. Det vanligaste nätbrottet som kvinnor anmäler är ofrivilligt publicerade bilder, medan män oftast anmäler att de fått ta emot hot kopplat till våld.
I sin avhandling från beskriver Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, att det finns tydliga kopplingar mellan näthat och psykisk ohälsa. Studien bygger på tusentals enkätsvar från skolelever i årskurs nio och visar att risken för att bli utsatt för nättrakasserier är dubbelt så stor om du har en funktionsnedsättning.
Studien visar även att tjejer är mer utsatta för kränkningar på nätet än killar och att kopplingen till psykisk ohälsa blir starkare om du utsätts många gånger. Trots detta visar studien också på samband mellan nätmobbing och psykisk ohälsa, även om perseonen endast utsatts vid enstaka tillfällen.
Statistiken om personers utsatthet av näthat utgår från att det endast finns två binära kön, vilket är ett osynliggörande av hur trans- och icke binära personer drabbas av kränkningar på nätet. För att ändå synliggöra trans- och icke-binära perspektiv har RFSL redovisat resultat från de svenska deltagarna i Transgender Europes enkätstudie.
Studien visar att transpersoner överlag mår sämre än den cis-normativa delen av befolkningen och att ickebinära transpersoner är särskilt utsatta. I studien visas att dem av oss som inte identifierar sig med den binära könsuppdelningen utsätts för mycket kränkningar på nätet.
Studien fokuserar inte specifikt på näthat, så som Maria Fridhs avhandling, men det är viktigt att synliggöra att trans- och icke-binära personer utsätts för mycket näthat, och att det rimligvis är en faktor till deras potentiella psykiska ohälsa.
Organisationen Näthatsgranskaren har undersökt olika Facebook-grupper för att ta reda på hur hatet ser ut på sociala medier. De pekar bland annat på att hatet i Facebook-grupperna har flera måltavlor men att inläggen och kommentarerna ofta riktar sig mot invandrare, asylsökande, muslimer, judar, regeringen, politiker, tjänstemän, feminister och hbtq-personer.
I många Facebook-grupper går det att se en normalisering av hatet där man använder språk och uttryck som inte skulle accepterats i andra sociala sammanhang. Många gånger finns en omedvetenhet kring att man inte har rätt att uttrycka sig hur man vill på internet, och att det man delar ofta är brottsligt.
Att endast en liten andel av näthatsbrotten klaras upp beror till exempel på att det finns svårigheter med att identifiera en misstänkt gärningsperson och svårigheter i att kunna styrka bevisa brottet. Se därför till att samla digitala bevis på ett korrekt sätt, använd vår guide.
För att detta ska förändras är det viktigt att du som är utsatt anmäler brott som sker på nätet, så att myndigheterna behöver ta ansvar och prioritera näthat. För att orka ta det vidare, eller för att få annan typ av stöd - använd civilsamhällets organisationer så att du får rätt bemötande och känner att din situation blir synliggjord.
Näthat är ett demokratiskt hot och vi behöver backa varandra. Paniklämna English Sök Meny. Hatbrott Vilka drabbas? Näthat på sociala medier Organisationen Näthatsgranskaren har undersökt olika Facebook-grupper för att ta reda på hur hatet ser ut på sociala medier.