För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.
Hälsan i befolkningen bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.
Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Illustration av att folkhälsoarbete måste ta hänsyn till människors olika förutsättningar. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd.
Det handlar alltså om både hälsa och ohälsa. Begreppet gäller både nivån, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis medellivslängden i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället, enligt WHO.
Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer som individen själv bär på, som arv, men även livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, och individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan och åldersstrukturen i befolkningen.
Mer om de olika faktorerna och hur de samspelar under hälsans bestämningsfaktorer. Utgångspunkten i folkhälsopolitiken är att alla ska ha samma möjligheter till en god och jämlik hälsa och ett långt liv. Folkhälsa handlar alltså inte bara om att befolkningens hälsa ska vara så god som möjligt, utan även om att den ska vara jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället.
I den filmade presentationen "Jämlikhet i hälsa" kan du lära dig mer om vad jämlik hälsa är och varför det är viktigt. Film: Jämlikhet i hälsa. Ojämlikhet i hälsa kan beskrivas som systematiska skillnader i hälsa mellan grupper med olika social position, uttryckt i till exempel utbildning, inkomst eller yrke.
Jämlik hälsa är frånvaron av sådana skillnader. Diskrimineringsgrunder kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder kan också vara orsaker till ojämlikhet i hälsa.
Ofta är människors hälsa sämre ju lägre social position de har. Detta stegvisa samband kallas för en social gradient i hälsa. Sambandet gör att grupper som är särskilt utsatta jämfört med övriga befolkningen, till exempel genom att befinna sig längst ned i den sociala hierarkin, ofta har flera samlade hälsoproblem.
Det beror på att personer med lägre social position oftare utsätts för många olika faktorer som kan inverka negativt på hälsan — sociala och fysiska faktorer samt levnadsvanor. Därför blir effekten av en faktor ofta starkare bland personer med låg social position.
Grupper i särskilt utsatta situationer kan till exempel vara hbtq-personer, personer med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar och personer som står utanför arbetsmarknaden.