Rubriken kanske låter hård men det är inte riktigt så jag menar. Jag vill leva ett liv där olika sorters mat inte har en massa olika värden. Det jag äter, äter jag för att det är mitt val just då. Inget slinker in i min mun som lite fusk, ungefär som något jag inte riktigt kan ta ansvar för.
Jag vill äta allt med gott samvete, även bullar. Ordet fusk signalerar ju något negativt och jag tror på det stora hela att det aldrig är bra att säja negativa saker till sej själv. Jag förstår att vissa kanske undrar: Men äter man inte bullar hela tiden då, när man liksom säjer till sej själv att det inte gör något?
Jag upplever det som att ju mindre laddning jag ger mat, att viss mat är farlig, desto mindre påverkar den mej. Jag vet att jag FÅR. När jag VILL. Vilket på något sätt gör att jag vill mer sällan, det kanske är det där med förbjuden frukt smakar bäst?
Och äter jag något som jag förr skulle ha kallat fusk gör det inget. Jag vill inte äta mina bullar med skam. Du har helt rätt. Jag tycker inte heller att det finns någonting som kallas fusk. En väljer ju faktiskt att äta det och det är ett eget val Hur kan det då vara fusk?
Sånt blir jag så trött på. Det är lite samma med att säga att man unnar sig. Jag unnar mig inte mat eller godis eller kakor. Jag äter det jag vill istället. Det kan kanske tyckas som en liten ändring men det känns ju så himla mycket skönare att vara den som har makten över sitt ätande.
Att fuska, unna o. Åh dit vill jag oxå komma!! Jag stoppar allt möjligt i minnen utan att jag ens hinner med. Sen det dåliga samvetet, hatar det!!! Det fina med att inte förbjuda sej själv saker är att man slipper det dåliga samvetet. Jo men jag är där så skulle inget vara förbjudet skulle jag äta ALLT.
Men så går det en stund och plötsligt står jag och tuggar på den halvgoda kakan.