Varför gjorde judar inget motstånd under Förintelsen? Forskaren och författaren Kenneth Hermele ville studera en utbredd uppfattning om judisk passivitet under och talet. Men när jag öppnade den rika källan av berättelser om motstånd blev jag förvånad över att jag hittade så mycket — och att det var så varierat, säger Kenneth Hermele.
Kenneth Hermele har sammanställt och kategoriserat berättelser om väpnade aktioner, partisanförband, smuggling av mat, organiserad flykt och nyhetsförmedling. Ett exempel är sjuksköterskan Lotte Schüfftan som tillsammans med en kollega smög av sig sina judestjärnor, tog S-bahn in till etablissemanget Adlon i centrala Berlin för att där avnjuta en god middag mitt under brinnande krig.
När väninnorna ätit upp tog de tåget tillbaka till sjukhuset. Aktionerna som Kenneth Hermele berättar om är ofta gripande, ibland hoppingivande och kunde rädda många judars liv. Men motståndet fick inte sällan ödesdigra konsekvenser. Det var en enormt svår situation för den som funderade på om hon skulle våga fly eller smuggla.
Kommer de ta min familj? Kommer de ta mina grannar? Kommer hela gettot utraderas? Det var väldigt svåra avvägningar. Under Förintelsen, Nazitysklands massmord —, dödades omkring sex miljoner judar, enligt FN. Ungefär hälften av dem gasades ihjäl, resten sköts, svalt eller frös ihjäl.
Också fyra till fem miljoner icke-judar — politiska motståndare, polacker, ryssar, romer, homosexuella och psykiskt sjuka — mördades av nazisterna. Största delen av offren krävdes under åren —, sedan Tysklands pakt med Sovjetunionen spruckit och de två länderna hamnat i krig, med perioden februari till april som kulmen.
I Auschwitz, det tyska namnet på staden Oswiecim i södra Polen, byggdes det största och mest omtalade nazistiska koncentrations- och utrotningslägret under andra världskriget. I januari fanns det omkring koncentrationsläger och satellitläger i olika former.
Den internationella minnesdagen för Förintelsens offer uppmärksammas den 27 januari varje år. Det var den 27 januari som fångarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet.
Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet — och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. Läs mer om webbläsarstöd. Uppdaterad 27 januari Publicerad 20 januari Istället fann hann oräkneliga exempel på motståndshandlingar av alla dess slag.