Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Romersk mosaik från talet e. Vår mat har format den civilisation vi lever i. De första människorna av vår art, homo sapienslevde som samlare och jägare.
De samlade ätliga växter och rötter och jagade små och stora djur. Men människorna producerade ingen egen mat förrän människan började bli bofast, omkring år 10 f. I små byar odlade invånarna säd och födde upp djur för att få mjölk och kött.
Att människan började producera sin egen mat kallas ibland jordbruksrevolutionen och är en av de största förändringarna i historien om människans föda. Omkring f. Kr upptäckte jordbrukare i den bördiga halvmånen vid Persiska viken att konstbevattning gav bättre skördar.
Men metoden hade en nackdel. Jorden lakades ur och förlorade sin bördighet om inte bevattningen sköttes på exakt rätt sätt. Lösningen blev större bevattningssystem. Det krävde mer planering och större resurser än en liten by orkade med.
För att klara av konstbevattningen började allt fler byar slå sig samman till större samhällen, som sedan utvecklades till de första stora städerna och rikena i Egypten och Mesopotamienen utveckling som tog många tusen år. Även i Kina och Indien växte städer och riken fram på liknande sätt.
I städerna växte en administration fram för att sköta konstbevattningen. Administrationen fick allt fler uppgifter som försvar och skatteindrivning. Olika yrkesgrupper, som skrivare, hantverkare och soldater, växte fram. Det bildades också olika klasser där härskarklassen stod högst och slavarna lägst.
Grunden till vår moderna civilisation var lagd. I tusentals år var mat från växtriket den vanligaste födan världen över. Bröd, gröt och välling var basföda i vanliga människors kost. Gröt maten var god och vara människans äldsta tillagade maträtt.
Välling har haft en viktig roll över stora delar av världen. Vad folk åt berodde dels på var de bodde, dels vilken årstid det var.